Some like it hot

46.

2009-04-09T01:04:00.003+02:00

Jag har flyttat tillbaka till min gamla blogg efter massor av strul med denna;

www.agreement.blogg.se

/Frida

45.

2009-04-03T22:31:00.002+02:00

Hoppas att du läser det här jävla bitch! Om du inte vet det redan så ger du mig en fruktansvärd ångest och ska hela tiden trycka ner mig när jag är glad. Antingen är du helt känslokall eller så är du bara helt jävla elak. Jag gör mitt bästa för att det ska hålla ihop men jag tar inte vilken jävla skit som helst. Ska bli så gött att börja om senare, sluta på Taserud, försvinna härifrån och slippa alla patetiska människor som inte gör livet lättare direkt.

Som jag och Micka sa, antingen är vi normala och alla andra dumma i huvudet eller så är det tvärtom, att det är alla andra som är normala och jag och Micka som är dumma i huvudet. Ja, konstigt det där. Om vi inte kommer bort härifrån soon så kommer vi bli som dem och det vill vi inte.

/Frida

44.

2009-04-03T00:15:00.003+02:00

Ja, det jag köpte för 90 kr kan jag inte avslöja här i fall fel person läser :P Hehe.. Som vanligt! Men jag kläckte ur mig en rolig kommentar (enligt mig själv, Emelie och Emma) förut angående den här saken. "Det är som att tugga på godis som man sedan inte får svälja utan måste spotta ut". Haha.. Sa jag att jag älskar mina liknelser ibland? Saken har absolut inget med godis att göra, men ja, det var så det kändes, nästan i alla fall :P Haha..

/Frida

43.

2009-04-03T00:03:00.005+02:00

Det känns inte bra, just nu känns det inte bra i magen, det känns förstört, typ. Och jag har lagt ner hoppet om att få ett svar, tyvärr. That's me. Så idag tröstade jag mig själv genom att shoppa smink för 450 kr! Jag behövde det verkligen. Känner mig extremt ful också, i och för sig är jag väl det men ibland kan man liksom känna sig "Ok". Yes... Köpte en annan sak för 90 kr som jag inte tänker avslöja här men som jag bara kan sägav ar ett jäkligt onödigt köp som jag ångrar just nu.

Idag var det massor av 8:or på skolan och jag gjorde min pp-presentation om Adolf Hitler (gick strålande) och jag lämnade även in krönikan som jag tyckte blev helt OK, jag gillar mina liknelser ibland :) Pratade om boken, planerade med min handledare och det är väl det enda som känns bra just nu, men lite ångest är inblandad där också.

Annars har det varit en bra dag, fyllt av solsken, en alltid lika underbar Micka och lite övningar i klassen (det var kul). Sedan gick jag juh på stan med Emelie och Emma och efter det så satte vi oss vid tågstationen och typ hade det mysigt på asfalten(!) Sedan kom Linus och så åkte vi till Åmotfors. Resten av dagen har spenderats hos Emelies pojkvän (tror jag, hoppas jag) :P Suttit på balkongen och lyssnat på musik och solat. Så nu har jag feber, eksem över hela kroppen och ett tungt inre. Jag älskar solen! Tänk bara om min hud också kunde göra det? Blir så ledsen när människor ska typ kommentera det, som i morse när jag skulle ta på mig solfaktor så var det en kompis som påpekade typ och idiotförklarade mig för att solen knappt gått upp ännu. Ja, men ta över mitt problem, min allergi, så ska du får se hur det känns att inte kunna vara ute på sommaren, inte kunna bada, inte kunna åka till något varmt land.. Usch..

Ja, jag var i alla fall ute och joggade förut. Tog en lite längre runda idag och med mig hade jag Ariel :) Hehe.. Ja, det är verkligen gött att våren är här nu :)

/Frida

42.

2009-04-01T23:33:00.003+02:00

Yey, en helt OREDIGERAD bild på mig :)

Ja, jag drar verkligen ut på allting också. Jag har inte börjat med krönikan än och jag känner mig lite hängig. Jag och Emelie har i alla fall varit ute och motionerat, samma spår som alltid, kändes verkligen gött att få springa av sig och prata i kapp på samma gång. Känns som om våren har kommit också och nu ska den stanna! Tror nog alla är enade om det? Hehe..

Näh Frida, nu får du ta tag i denna krönika. Yes, det ska jag göra nu :)

/Frida

41.

2009-04-01T14:23:00.004+02:00

Nu är jag sådär jättetrött igen så ögonen håller på att gå i kors nästan, har SÅ HÄR stor lust att lägga mig och sova men jag vet att om jag gör det så kommer jag ligga där tills det blir kväll och vara jättepigg resten av natten. Så nu blir det att hålla ögonen uppe med vilja och kaffe med socker i (för att göra effekten starkare) :P

Skolan idag kunde juh inte ha gått mer galant. Jag fick MVG på tentan i Historia, wiihoo! Och sedan gick jag och fixade nytt schema vilket blev ganska så bra, mycket plugg blir det de här sista 2 månaderna i skolan. Men sedan är det sommar och sol (hoppas vi). Sol är det förresten idag och varmt är det, det gillas :)

Emelie kommer hit senare och ikväll ska vi ut och springa! Äntligen kan man ta upp springandet igen, marken börjar juh bli bar så :)

/Frida

40.

2009-03-31T22:47:00.005+02:00

Imorse (känns otroligt länge sedan nu) kände jag mig inte så kry, hade inte sovit så mycket och ja, jag var allmänt low typ, så jag stannade hemma. Hade ändå inga lektioner, yey! Sedan förflöt dagen med visning av huset, stallet och leda häst till Tova, välja alla dikter i rätt ordning (shiet, det var j*vligt svårt) och sedan har tiden gått åt till sömn och massor av funderingar.

Jag har kommit på en sak, att jag sover på eftermiddagarna jämt (nästan). Typ när jag inte har något att göra så går jag och lägger mig och jag ska sluta med det. Jag vill inte sova bort varje dag. Men då gäller det juh faktiskt att lägga sig i tid varje kväll så att man inte blir så trött under dagen.

Har haft ont i magen idag, prestationsångest. Rebecka ringde förut och berättade att vi hade fått tillbaka tentan i Historia och att hon och Micka hade fått VG och att Hanna hade fått MVG och då kändes det som om jag fick ett slag i magen, tänk om inte jag får VG/MVG? Ja, jag brukar förakta mig själv när jag inte får MVG :S Typ besviken i 100 år framöver.. Hoppas på det bästa imorgon då.. Jag har faktiskt bara Historia och sedan ska jag fixa mitt schema.

/Frida

39.

2009-03-30T23:57:00.002+02:00

Och nu har jag skrivit 44 dikter! Det känns otroligt bra att ha det avklarat, även om jag ska försöka ändra på ca 5 st och efter det så är det att försöka fixa dem i rätt ordning och så vidare. Det är inte "bara bara". Men nu har jag i alla fall dikterna :)

Nu ska jag upp om ca 5 timmar så det är väl bra om jag kryper till sängs nu kanske.. Hoppas på fint väder imorgon :)

/Frida

38.

2009-03-30T16:32:00.002+02:00

Våren kom inte alls som jag hoppats men det gjorde i alla fall kappan vilket inte alls motsvarade mina förväntningar så den får skickas tillbaka och en ny kommer antagligen landa i postlådan om ca 2 veckor, hoppas att våren har kommit tills dess! Just nu blåser det fruktansvärt mycket på samma gång som det är slask och grått. Jag blev så less förut att jag gick ut och boxades och sprang i ca 30 minuter! Jag var tvugen att få ut min frustration och nu är jag visserligen på lite bättre humör, liite..

Micka har ringt mig 2 gånger idag och det var tydligen inte bara jag som saknat henne, hon stod bokstavligen och skrek i telefonen att hon kände sig som naken mitt ute i regnet utan någon, när inte jag var där :P Haha.. Ja, jag gav henne förslaget att hämta ett paraply men hon svarade inte xD

Yes, projektarbetet gick juh bra idag.. Har endast 2 dikter kvar men det är verkligen skitsvårt att få till dem sista. Vad ska de handla om? Vart kan jag hämta inspiration?

/Frida

37.

2009-03-29T17:02:00.003+02:00

Det blev väldigt negativt i natt, vilket inte var meningen, men precis som jag kände. Nu har jag sovit bort hela söndagen i princip och trycket ver bröstet har lättat, solen skiner (!) och imorgon är det nytt schema på skolan som gäller. Idag saknar jag att ha en galen Micka bredvid mig..

Nu ska jag skriva krönika :)

/Frida

36.

2009-03-29T04:48:00.003+02:00

Och nu är jag sådär ledsen igen, som jag var förra natten och natten innan dess. Det känns som att jag gör allt för att bli ledsen, för att få ut tårarna som bränner när jag blundar. Men det blir så mycket jobbigare om man ska pressa fram dem, jag gjorde det en gång och det slutade aldrig, kanske håller det på ännu. Jag visste när jag skickade brevet, att det skulle bli jobbigt, att den här väntan och längtan skulle krocka med varandra, slutar ofta i omod. I stay strong, det är därför jag håller på att bryta ihop varje kväll, sitter uppe hela nätterna för att vänta. Jag har sagt till mig själv att jag kommer att bli besviken, som i ett förebyggande syfte, så att jag inte tar hela smällen när brevet aldrig anländer i min postlåda, att bortförklaringar så som att mitt brev till honom kom bort på vägen, eller att hans brev till mig gjorde det, finns i tankegångarna men att det antagligen inte är sant. Jag hoppas, men jag tänker inte skada mig själv mer än nödvändigt, mer än vad jag redan har gjort. Åh, vad jag är trött på alla brev. Alla brev som ligger i postlådan när jag går ut och hoppas, alla brev som inte är till mig, alla brev som är till mig men inte ifrån dig.

/Frida

35.

2009-03-29T01:51:00.002+01:00

Kärleken har ingen ålder- Det är så det sägs men få tycks verkligen tro på det. Jag är en av dem få som tror på kärlek i alla former, skillnader och likheter. All kärlek är även bra kärlek så länge det är på lagens sida, om-man-säger-så. Men kärleken själv har heller inga lagar, det finns inget som säger att "den här kärleken är förbjuden" och så vidare.

Kärlek är ju ändå något som alla förhoppningsvis känner, även om vi känner det för olika personer så är känslan ändå den samma. Kärlek är vackert och det är något vi behöver för att må bra.

Därför blir jag oerhört besviken på människor som inte kan se det här. Ska vissa människor behöva må dåligt bara för att andra inte unnar dem deras kärlek? Som till exempel den mest vanliga kärleken, man/kvinna i ungefärlig samma ålder och ställe i livet, dessa människor får ofta en trångsynt syn på kärlek, att det bara är deras som är den rätta.

Men åldersskillnader då? Det sägs ju ofta att de som förälskar sig i yngre bara gör det för att känna sig unga igen, men man kan inte dra alla över en kam. Visserligen finns det säkerligen någon där ute som är så, men allt handlar ju om personer. Alla är olika och om två människor hittar varandra och känner att det klickar så är det ju bara så. Varför inte glädjas åt det istället för att bekymra sig?

Jag blir så trött..

/Frida

34.

2009-03-29T00:43:00.003+01:00

Jag visste att det skulle komma, på något sätt skulle det klara trycka ner mig ännu en gång och här sitter vi nu, jag och den, ångesten. Egentligen vet jag varför tycket över bröstet får lungorna att stelna och jag vet varför andningen blir rispig, ojämn och svår att komma ihåg. Allt blir så mycket tydligare. Allt utom tankarna, för de bleknar liksom ut av den där dominerande, tyranniska och mest fruktansvärda av tankar; att nu kommer du dö lille vän, få gärna mycket panik för det är inte kul att dö, för det blir svart, det finns ingen himmel, men det finns ett helvete och där kommer du att få befinna dig i evigheters evighet, så lille vän, Frida, få gärna panik för du kommer att dö.

Det är breven. Nej, det finns inte bara ett, det finns två, helt olika brev, med olika innehåll och olika syfte. Ett har jag skickat och ett har jag fått. Man kan säga att det är kontraster, men båda lika smärtsamma. Ett kärleksbrev och en hotelse. Jag vet att de vill mig väl men jag är så fruktansvärt rädd att ta tag i problemen. För så länge man ser och så länge man lägger på locket när det håller på att koka över så gör det inte det, det bara ligger där och växer och växer medan man fortsätter att le. Överdriver, fejkar, låtsas och gömmer sig själv. Man kryper in i kastrullen, lägger på locket och gömmer sig, man försvinner och kvar står det där fejkade leendet som liksom bara är platt, tomt. Men jag måste ta tag i problemen, det kommer inte fungera om jag inte gör det. Även om jag är så rädd att jag hellre dör av ångesten (vilket det känns som just nu) så ska jag gå igenom det, för i slutet är det vad jag vinner på.

Yey, BUP here I come. Men inte på onsdag, det fungerade inte när jag mådde så bra, när jag mår så bra, då skjuter vi upp problemen men när de kommer i kapp, då ska vi ta tag i dem, Frida, det ska vi..

Och det andra brevet då, kärleksbrevet, när anländer det? Ligger det på ditt köksbord just nu? Har du läst det? Vad tyckte du? Kommer du svara? Kommer du välja mig?

Nattlig ångest, den värsta av dem alla? För det är då den kommer. Men jag kämpar emot, jag ska fortsätta vara stark även om jag just nu bara är ett löv som har fallit, tappat greppet om grenen och valde att falla, landa hårt mot oklar mark. Och det gör så fruktansvärt ont...

/Frida

33.

2009-03-27T16:12:00.004+01:00

Om ca 20 minuter åker jag till stan, jag ska till Micka och sova över där. Kommer nog bli kul, får vi hoppas. Men usch, egentligen har jag ingen lust till någonting alls på grund av det väldigt snöiga vädret. Varför blir allt jobbigare när inte solen lyser? Men jag hörde att våren kommer nästa vecka och det får vi hoppas på.

/Frida

32.

2009-03-26T13:08:00.002+01:00

Ibland är det underbart, eller hur? Och det ir ännu mer underbart om man bara tillåter sig själv att njuta och att inte tänka på problem som kommer och saker som inte håller i längden. För just nu bryr jag mig inte, just nu vill jag le, skratta och inte tänka på allt som kommer att förstöra det här. Nu är nu.

Det var mycket angenämt hos Rebecka, de där 3 dagarna var de roligaste på länge. Mysiga kvällar med henne och Micka, café på dagen, massor av människor, leenden, kontakt, vår, sol, helt underbart. Och så tillbaka till fucking Åmot igår, åt våfflor och sedan gick jag ut och gick med Ariel, till pappas kontor, satt och pratade med honom i några timmar och sedan åkte vi till Oslo för att hämta Anita :) Jag fick en tunika och ett par örhängen i äkta silver som hon fick vara med och kolla på medan de tillverkades. Jättespännande! :D

Och imorgon bär det av igen, till Arvika, denna gång ska jag sova över hos Micka, vi ska se på film och sånt, ja, ni vet, typiskt tjejiga saker :P Sedan på lördag ska jag på karate och resten av helgen ska jag skriva om min krönika lite, den förra blev liksom lite lätt, platt, så nu ska jag få lite djup på den :)

/Frida

31.

2009-03-23T14:19:00.005+01:00

Bilden är tagen våren - 07, tror det är i april :)

Idag lyser solen, jag har skrivit 1 dikt och resten av tiden har jag skickat runt mitt manus till olika förlag. Jag har även packat alla grejer som jag ska ha med till Rebecka, gjort det sista på min PP-presentation tills imorgon och även fixat mig. Nu gäller det bara att orka göra klart historian och den muntliga presentationen i Sv :) Robin har även skickat och berättat att lite saker inför Tyskland har fixat sig :D

Och förutom att jag kände mig ensammast i världen igår kväll och hade så ont i magen att jag låg och grät i natt så är jag faktiskt ganska glad idag :)

Nu ska jag snart cykla ner till bussen och sedan bär det av till Arvika och Rebecka :)

/Frida

30.

2009-03-21T23:33:00.004+01:00

För den som inte vet, så är jag modigast i världen, ja, för det är jag. Det här är i alla fall en av de modigaste sakerna jag gjort för mig själv. För nu har jag skrivit om brevet, lagt det i ett kuvert, adresserat det till den personen och nu ska jag bara lägga det i brevlådan! Det bara måste göras, antingen för att ta ett steg närmare mina drömmar eller för att liksom anlända i verkligheten igen efter att ha svävat på moln en väldigt lång tid (självklart önskar jag det förstnämnda).

Förlåt för en rent ut sagt, kass uppdatering de senaste dagarna. Jag leker "upptagen kvinna", faktiskt och ibland gillar jag det för att jag slipper tänka och ibland gillar jag det mindre för att jag vill tänka. Just så simpelt är det, om jag inte får tid för mig själv, ensam, så känner jag mig inte utvilad. Tror jag kräver ganska mycket ensamhet faktiskt.

Ja, tillbaka till bortförklaringarna, vilka är, att jag var med Micka, Rebecka, Emelie och Maria i torsdags, i stan. På fredag var jag med Micke och Robin hela kvällen och idag (lördag) tränade jag först karate och sedan åkte vi på middag hemma hos Brolin & co. Det var trevligt, vi drack vin och åt väldigt god mat, som vanligt!

Och om allt går som planerat så är det ännu mer bortförklaringar som väntar nästa vecka (till och med denna vecka) för på söndag (imorgon) är det studier som gäller hela dagen och på kvällen ska jag flytta in tillfälligt hos Rebecka. På måndag är det projektarbete och ett viktigt möte. Tisdag är det filmkväll med Rebecka och Micka och onsdag ska jag till optikern och på kvällen är det karate och sedan hem till mig igen.

Ser ni? Det är fullbokat :P

Men jag är fortfarande väldigt vääldigt modig :)

/Frida

29.

2009-03-18T18:40:00.001+01:00

- Och om det är någon som liksom missat det så är alla efter honom bara besvikelser, alla före också förresten men det insåg jag inte förens han vände upp och ner på allt. Det finns ingen så perfekt som honom och det är min bild av honom som fått mig att bli så kräsen som jag är. Så alla som jag nu avfärdat, ta det inte personligt. Men ingen kommer någonsin duga för mig efter honom.

/Frida

28.

2009-03-18T18:17:00.003+01:00

Och jag ångrade mig, öppnade brevet och rev i sönder pappret som låg där i, meningarna gled isär och jag såg först nu hur svårt det skulle bli att tolka vad som stod, orden hörde liksom inte ihop med mina egentliga tankar. Men jag har inte gett upp ännu, bara ändrat mig lite. Så nu har jag tagit fram ett nytt papper, som fortfarande är tomt, precis som jag just nu känner mig. Kanske skulle jag kunna skicka iväg ett tomt papper för det skulle antagligen kunna tolkas bättre än mitt första försök. Tragiskt..

Pappret doftar mig, så som jag gjorde den kvällen/natten, bara för att liksom förstärka dramatiken och inlevelsen lite grann. I fall han skulle göra som på en typisk romantisk film och lukta på det, i hopp om att några fler spår än tankarna finns att finna. Ja, fast det är väl inte troligt. Känner mig väldigt negativ just nu men det finns ingenting att glädjas åt känns det som. Finns det?

Nu ska jag skriva, försöka få det att låta mindre patetiskt, försöka få det att inte bli så platt, försöka bygga upp en mening med brevet - Att jag vill försöka?

Och hela tiden måste jag motstå impulsen att lägga in en bild på honom här. Jag vill att ni ska få ett ansikte på min ångest, haha, nej. Men jag skulle vilja lägga in bild men jag vågar inte. I och för sig finns han redan med här på sätt och vis (om man tänker utöver texten) ;)

/Frida

27.

2009-03-18T00:39:00.003+01:00

Nu, när jag äntligen tagit beslutet att skriva brevet, nu när jag äntligen lyckats formulera ett koncist men ändå känslofyllt innehåll och nu när jag äntligen har tagit modet till mig för att skicka iväg det, mitt hjärta, mina känslor och mitt förnuft. Vad händer?

Ingenting går enligt planerna och just som jag tror att jag är som mest lycklig över min egen beslutsamhet men även olycklig, så kommer det förbi någon - Knackar på dörren och jag öppnar självklart, men omedveten om vad som väntar där. Antagligen är det väl någon som inte berör mig särskilt, ja, någon som redan ingår i vardagen. Men jag misstar mig och så har jag släppt in en för mig helt främmande människa i mitt hus, mitt liv och jag börjar sakta vänja mig vid denna (!) Varför händer det här nu? Nu när jag har skickat brevet. Vad är det som händer? Och varför passar allt in så otroligt mycket på samma gång som det är fel, det skrämmer mig.

Och just nu gråter jag, inombords och tårarna känns fuktiga mot min kind, det är säkert. Det här var inte vad jag hade väntat mig. Det är så sjukt perfekt att jag inte vet om jag vågar tro att det är sant, allt som jag har drömt om, allt som är jag och allt som jag velat att du ska vara, är vi, just nu och nej, ni förstår ingenting. Men det gör inte jag heller.

Men det är med dig jag vill ha allt det här, det är med dig som jag bildade de här drömmarna, det är du som är så där och inte han. Är alla som kommer ifrån ***** så här eller? Men jag väntar på att brevet ska hamna i din låda, på ditt skrivbord och jag väntar på att du ska öppna dörren och släppa in mig.

/Frida

26.

2009-03-17T17:27:00.003+01:00

Så här arg blir jag på vissa lärare ibland.

Då gäller det att bita ihop för att inte kläcka ur sig något man inte ska.

Idag känner jag mig inte riktigt kry faktiskt, har inte gjort det på ett tag och de senaste 3 dagarna har jag knappt klarat ta mig ur sängen på grund av bakfylla/träningsvärk, yey. Idag gick jag i alla fall på skolan fast jag är illamående och idag var det en busdag. Jag målade Mickas sportflaska med blåfärg så när hon skulle dricka ur den så blev hon blå i hela ansiktet :D Och sedan gjorde vi lite andra saker som jag inte nämner i fall fel person råkar läsa det här.. Haha.. Åkte i alla fall hem efter att inte haft 1 enda lektion på hela dagen, yey. Nu dricker jag kaffe och mår illa :P

/Frida

25.

2009-03-15T23:17:00.004+01:00

Och jag skrev ett brev i fyllan, med väldigt oförstålig engelska, gällande ordval. Tycker själv att det blev väldigt koncist, väldigt känslofyllt men ändå som sagt oförståligt, för att upprepa det jag skrev;

"I love you"

/Frida

24.

2009-03-15T19:46:00.003+01:00

Egentligen har jag ingen lust eller ork att skriva just nu, varken blogg eller texter till boken. Nej, jag är sannerligen inte på något strålande humör vilket kan bero på följande; Bristen av sömn, förtäring av alkoholen igår kväll/natt, pinsamma och mindre trevliga händelser (även det från gårdagen), trubbel på grund av vad som hände på våran "Melodifestival alá vinkväll". Nej, det blev väldigt lyckat på samma gång som det blev väldigt.. Icke lyckat? Ångest.

Karatelägret blev dock väldigt lyckat, så lyckat att jag har ont i hela kroppen idag (träningsvärk) och så lyckat att jag bestämt mig för att börja träna karate igen. Yey- Nu ska jag bädda ner mig med "Om jag kunde drömma", en mycket bra bok!

/Frida

23.

2009-03-13T22:34:00.002+01:00

Imorgon, lördag, är det fullt schema hela dagen och kvällen:

11:00 - 14:00 är det karateträning

Lunch

16:00 - 18:00 är det karate träning

Dusch - Göra sig i ordning

19:00 är det hem till Micka på vinkväll och ska även sova över där

Hoppas på att mitt knä håller hela träningen och att mitt humör håller hela kvällen hos Micka :)

/Frida

22.

2009-03-13T22:21:00.003+01:00

Och jag säger till dig så sanningsenligt jag kan att: - Tänk vad skönt det hade varit att ta en paus. Egentligen menade jag att allt jag bara vill är att ta mitt pick och pack och dra härifrån och sluta med Sverige och börja med något annat- Jag vet vad. Börja med mig själv. Men du svarar inte, går frånvarande och raska steg nedför gatan och jag säger ännu en gång att: - Tänk, jag och du, på en strand någonstans långt härifrån och nära något annat, något bättre. Egentligen menade jag att allt jag vill är att åka någon annan stans, inte till någon strand, men till något mycket trevligare än här. Du tittar upp på mig, djupt in i dina ögon ser jag förtvivlan och du säger att: - Du kommer lämna mig, eller hur? Vart fick du allt det här ifrån? När bestämde du dig för att trotsa det som är menat att vara? Varför lämnar du mig! Det kan bli som förut, tro mig, det är inte försent! Och jag kollar inte på dig, tycker inte att din förtvivlan är värd något svar och jag går frånvarande och raska steg nedför gatan.

Sida vid sida går vi bort från drömmarna, vissa redan förlorade, andra inte ens påbörjade.

/Frida

21.

2009-03-13T21:18:00.006+01:00

"Och jag sitter och

Planerar varje rad

Varje ord ska vara

Perfekt även om

Du aldrig kommer märka

Det brevet som jag aldrig

Kommer skicka och

Inte till dig men kanske

Kanske till mig som en

Påminnelse om att

Aldrig bli kär igen

Jag planerar ord perfekt. Kommer brevet skicka dig en påminnelse?"

Det är antagligen mer sanning än vad jag orkar inse, bakom orden finns liksom orsken till deras uppkomst och visst är det tragiskt när kärlekar bara försvinner in i en blyghet, en rädsla. Glöms bort för att för allitd bli ihågkommna som vackra minnen som förvandlade allt till konsekvenser av något vi inte ville känna, något vi raderade med sms:en. Men du vet, ord kommer alltid vara ord och långt till handling. Men visst önskar jag mig den styrka som krävs för att trotsa varje muskel i min kropp, varje tanke i min hjärna och vare slag hos mitt hjärta.

/Frida

20.

2009-03-13T21:00:00.004+01:00

Och vi ska sitta och dricka vin tills verkligheten blir diffus och vi liksom vandrar in i den där dimman som vi först tror är ett rus av livet men som bara visar sig vara röken av cigaretten du tappade på ditt trägolv. Men det är också nice, lite discorök till ABBAS "Dancing Queen" och dansar gör vi tills vi tappar problemen på golvet och de faller vackert och ljudlöst medan vi tappar kontrollen. Men cigaretten ligger kvar så fint på ett golv som liksom vill minnas natten då alla världens problem tampades på och försvann. Ja, i alla fall tills dagen efter då sprängfyllda ögon kollar virrigt efter närmsta utväg och ser märket. Ett svart stort hål i golvet, springer fram snubbar över en tom flaska som klirrande rullar iväg över golvets lutning och du slänger dig mot det svarta hålet, men det är för litet för ditt stora bultande ego och du ramlar inte igenom.

/Frida

19.

2009-03-12T21:15:00.006+01:00

Usch, blir så trött på mig själv när jag bara skriver om massor av ytligheter hela tiden, har inte varit mycket vettigt här på sista tiden, skärpning på mig! I alla fall: Nu har Emelie färgat håret svart på mig. Nejdå, (jo, det har hon ju) men inga mer ytligheter var det ju! Haha..

Har i alla fall skrivit 5 dikter idag, alla utom 2 sög big time känns det som, kanske raderar, kanske har kvar. Och så har jag skrivit lite om Adolf Hitler och om hans antisemitistiska åsikter och så vidare, mycket intressant! Men jag funderar dock på att skippa idén om att plöja igenom de 3 andra böckerna, det är ju ändå bara ett simpelt skolarbete jag ska göra, inget 100 p. fördjupningsarbete. Visserligen anser jag detta vara mycket viktigt och även mycket intressant men fritiden räcker inte riktigt till till massvis med läsning just nu, tyvärr. Räcker med läsningen av mina egna skriverier, men jag ska inte klaga för vad kul det är! :)

Ni får ha överseende med mina simpla texter och med mina föga smarta ord (tänker på överskottet av ytlighet), då jag har mycket att stå i just för tillfället. Orden räcker inte till alla, tyvärr.

/Frida

18.

2009-03-12T08:52:00.003+01:00

Förra våren hade jag också svart hår, även lockigt och långt! Saknar mitt långa hår lite :/

Igår lånade jag 4 böcker på biblioteket, alla om Adolf Hitler/2:a världskriget, "En studie i tyranni", "2: a världskrigets ledare, Hitler", "Hitlers sista dagar" och även "Hitler i historien". Tror jag låg i sängen mestadels av eftermiddagen/kvällen och plöjde igenom en av böckerna, otroligt spännande måste jag säga!

Och nu sitter jag och dricker kaffe, tänkte börja städa mitt rum efter koppen är svept och efter det så är det projektarbete som gäller. Vet inte hur mycket mer jag behöver skriva till just boken, då det inte får bli för mycket. Man ska inte "plöja" igenom en diktbok, varje dikt ska tas in och kännas på, orden ska sjunka in och därför kan det vara bra att inte ha för många. Så snart ska jag börja planera fotograferingen till boken och sedan är det bara att välja utseende! :) Känns som om det är mycket med just den nu. Och sist men inte minst, så ska jag juh skriva rapporten :S

Idag efter skolan kommer Emelie hit, jag ska hjälpa henne att fixa en poster till ett event på Ingesund, kändes kul att hon liksom rekommenderade mig. Och sedan ska hon få hjälpa mig tillbaka och färga mitt hår svart. Ska även försöka läsa lite ikväll, lika bara att bli klar med böckerna så fort som möjligt eftersom att det väntar 2 andra böcker på biblioteket till mig. Ja, jag är en läslus! :)

Nu har jag druckit upp kaffet, dags för städning!

/Frida

17.

2009-03-10T20:20:00.003+01:00

Två helt underbara personligheter och en otroligt söt hund.

Har suttit och pratat med mamma i någon timma, ätit kex och förbannat alla inskränkta människor i världen medan vi pratat drömmar. Känns bra att det som först var en intensiv diskussion inte urartade och blev till en konflikt för en gång skull. Men jag försöker ligga lågt och det känns faktiskt bättre.

Funderar även på att skicka iväg ett mail till en viss person, jag har tänkt tanken så många gånger och jag tror att det är meningen att hålla kontakten, åtminstone är det något jag verkligen vill. Ska nog försöka formulera mig och skicka iväg det, faktiskt.

Jag har huvudvärk och känner mig helt täppt i bihålorna (heter det så?).

/Frida

16.

2009-03-10T07:09:00.005+01:00

Det är något fel på mitt nya rum, eller kanske är det min nya säng? Men jag kan inte somna om natten! Tror jag låg vaken och vred mig i ca 2 timmar i natt innan jag slutligen slumrade till när klockan var närmare 03- någon gång. Lyckat när jag hade ställt klockan på 05:30, men jag gick upp 05:30 och här sitter jag nu, förkyld som jag - vet - inte - vad och är helt säker på att det är Micka som har smittat mig. Bara därför ringde jag till henne nyss och väckte henne (nej, det var inte därför) och berättade att hon smittat mig och tro det eller ej men hon höll med mig! Hehe..

Så jag stannar hemma från skolan idag, missar Svenska och Historia. Visserligen är jag klar med pm och pp- presentationen i Svenskan, ska bara lära mig allt utantill men Historian är det värre med. Får plugga Historia i helgen i så fall.. Kanske skulle jag lägga mig och försöka somna om? Nej, jag vill inte till den där sängen som ställer till med så mycket problem. Förövrigt så är jag jättenöjd med mitt rum :)

Igår beställde jag även kläder för ca 1.100 kr, känns skönt att ha lite nya vårkläder på sig när solen börjar komma (vilket den inte gjort idag, inte än i alla fall). Jaja.. Ytligheter..

Shit, jag är inte bara tätt i huvudet, jag är tätt i näsan också..

/Frida

15.

2009-03-09T21:36:00.004+01:00

Just nu sitter jag och äter vindruvor, är ganska nyvaken. Råkade slumra till för några timmar sedan så jag måste ha varit riktigt trött, men det blir väl så när man inte fått någon sammanhängande sömn på ca 4 nätter. Men jag är rätt nöjd eftersom att jag har tagit det ytliga beslutet att skicka efter vårkläder idag, om det är något jag tycker om så är det kläder! Och på tal om ytliga saker då, idag har jag känt mig extremt ful så imorse när jag hade vaknat så satte jag mig nästan direkt framför spegeln och det var lager på lager av smink, så när jag var klar så liknade till och med mamma mig vid en Geisha, jag tror detta yttre missnöjet beror på bristen av sömn också. Väldigt vad jag drar slutsatser av denna sömnlöshet.. Haha..

Imorgon är det skola och Svenska hela dagen + Historia. Helt OK lektioner det där. Btw, på tal om skola nu då, jag skrev 4 dikter idag men jag vet inte om jag blev nöjd med alla, 2 känns jättebra medan 2 känns sådär.

Jag drömde om dig

/Frida

14.

2009-03-09T10:01:00.004+01:00

I natt har jag som sagt inte fått många timmar av sammanhängande sömn, ingen för att vara exakt. "Råkade" stanna uppe och skriva när jag gått upp för tredje gången efter att inte kunnat somna. Hade rätt mycket tankar som jag kunde förvandla i ord och det är alltid uppskattat. Så idag vet jag inte riktigt hur det blir med skrivandet då jag kanske både är tom på ord och även för trött för att nå min djuphet. Men vem vet? Och om det nu skulle vara så tragiskt så får jag väl plugga Svenska istället vilket nästan är lika underhållande. Ska göra en pp-presentation om Adolf Hitler och motivera varför jag anser att han är en av världshistoriens ondaste personer. Ehehe..

Sitter i alla fall och lyssnar på bra musik, Silbermond och kaffe dricker jag också :)

/Frida

13.

2009-03-09T02:42:00.004+01:00

"Jag går men egentligen vet jag inte vart jag

Ska men jag vill så

Vet ni vad?

Jag går och hoppas

Hoppas att jag möter dig på

Någon gata någonstans där allén slutar

Och livet börjar med dig

Min vita klänning

Svävar när jag går på en väg

Rosa moln leder mig någonstans

Egentligen så vet jag att någonstans börjar min väg. Någonstans"

Titta! Nattliga tankar kan också föra lite gott med sig. En ny text till min bok kanske? :) Förklarar förövrigt ganska bra hur jag känner mig just nu.

/Frida

12.

2009-03-09T02:28:00.006+01:00

Jag har svårt att sova i mitt nya rum, det kanske inte är just rummet som gör det hela så svårt egentligen, det är nog jag själv och mina tankar. Typ 3:e natten som jag inte kan sova, tänker för mycket, planerar, fantiserar, vill, vågar inte. Men det ska bli ändring, det har jag lovat mig själv. Gå klart skolan och fixa klart boken, skaffa ett värt sommarjobb och sedan, fly landet, åk dit du redan varit 1000 gånger i dina tankar. Jag säger till mig själv gång på gång - Skicka brevet, ta en penna, ett papper och skriv, skriv allt som du känner, eller åtminstone försök och skicka brevet. Vad har du att förlora? Vad har jag att förlora? Mina drömmar? Men jag kan även gå dem till mötes. Jag är så förvirrad just nu.

Älskar jag dig? Eller har jag bara byggt upp en dröm om hur det skulle vara, vilket perfekt liv vi skulle leva. Har jag gjort det på grund av det du sa?

- Att kanske har vi en framtid tillsammans.

/Frida

11.

2009-03-06T08:14:00.006+01:00

Nu sitter jag på skolan och har en fruktansvärd huvudvärk, ett illamående som liksom sitter fast i halsen någonstans och som jag försöker förminska genom att svälja gång på gång och andas in genom munnen eftersom att det stinker äcklig parfym i hela datorsalen. Det är något utav det mest störande som finns när någon valt att duscha i parfym, det är inte gott, man ska bara ana det lite. Helt säker på att den här doften kommer sitta fast på mina kläder och mitt luktsinne hela dagen! Och förövrigt så har jag en dålig magkänsla idag, en liten oro som gnager men jag vet inte för vad. Det är väl ångesten antar jag.

Igår hade jag ju projektarbete hela dagen, i alla fall mellan kl. 08:05 - 15.15 och jag är otroligt stolt över min insats. Skrev ca 10 nya "kapitel" till boken och nu är det inte många kvar som fattas, känns riktigt skönt. Och utöver projektarbetet så var det full fart hela dagen igår, tandläkaren först och sedan flyttade vi om lite här hemma. Så nu har jag ett nytt rum, nya tapeter, ny säng och ny garderob. Känns otroligt lyxigt. Tack till Mamma <3

Om allt går som planerat idag så ska jag med Micka hem efter skolan och så ska vi prata lite mer om Karlskrona. Jag har nästan liksom accepterat tanken nu och då är det inte långt kvar till handling. Hehe.. Men jag ska inte låta drömmarna flyga iväg som de lätt kan göra. Nu ska jag fortsätta må illa och med min huvudvärk försöka jobba med Svenska.

/Frida

10.

2009-03-05T09:43:00.003+01:00

God morgon...

Första dagen som jag på schemalagd tid ska hålla på med projektarbetet och vad gör jag? Försover mig med 1,5 timma. Duktig är jag! Och eftersom att jag valt att göra delar av projektarbetet hemma så måste jag ta tag i mig själv och skaffa mig lite självdisciplin för att få någonting gjort. Så jag tänker (som om jag hade varit på skolan nu) jobba med projektarbetet ifrån klockan 08:05 - 15:15. Och idag försov jag juh mig, så om jag inte är effektiviteten själv idag så får jag jobba över.

Nu ska jag hämta kaffe, sätta på lite bra musik, öppna fönstret och så ska jag börja skriva.

/Frida

09.

2009-03-04T19:08:00.004+01:00

Jag vill besöka länder med nyfikenheten som enda packning och jag vill smaka på nya kulturer utan vetskapen om salt och peppar.

/Frida

08.

2009-03-04T18:27:00.003+01:00

Klockan är snart 18:30 och det har precis blivit mörkt ute, visst är det skönt! Jag hörde förresten att våren kommer den 20:e mars så jag bad min mamma köpa vårskor till mig idag och de blev ett par jättefina med hög klack! Så tack för det <3

Måste bara få berätta om en liten konversation som utspelade sig igår mellan mig och mamma (den är ungefärlig), klockan var lite efter 18:00;

Mamma: Vad härligt att det börjar bli ljust ute igen!

Jag: Ja, det är helt otroligt..

Mamma: Tänk bara att det är ljust ute just nu, för en månad sedan var det mörkt vid den hät tiden.

Jag: Ja, vad härligt.. Det är juh ljust ända tills klockan är 17:oo nu typ..

Visst är jag otroligt smart ibland? :P

/Frida

07.

2009-03-04T18:15:00.003+01:00

Allt var så mycket bättre förr, är det inte så det brukar låta? Till viss del vill jag hålla med men till en del inte alls. Man kan inte säga så, eftersom att det verkligen omfattar precis allting som var förr, jag skulle hellre säga att; en del saker var mycket bättre förr. För det är precis så det är, endel saker var bättre då och en del saker är bättre nu.

I och för sig behöver de som påstår dessa saker inte syfta på varken teknik, sjukvård eller livsstil, de kanske tänker helt på sig själva liksom. Jag var så mycket bättre förr. Det var jag också, jag mådde otroligt mycket bättre förr än vad jag gör idag. Och om jag kunde så skulle jag resa tillbaka, ta vara på mig själv och liksom inte utveckla allt det här som får mig att må dåligt. Jag skulle ta vara på chanserna som jag aldrig tog och jag skulle må bättre. Så om det nu är något snille därute som liksom lyckats fixa en tidsmaskin, hör väldigt gärna av er till mig snarast ;)

Nej, för om det nu varit så att jag inte skulle ha utvecklats till det som är jag idag så hade jag inte gjort det heller. Det är en mening med allt. Vi väljer våra vägar här i livet, men det är ändå ödet som väljer vilken väg vi har som utgångspunkt och även de vägar som möter den vi står på (tror jag).

/Frida

06.

2009-03-04T17:22:00.004+01:00

Jag känner också rädsla, vet du varför? Jo, för att jag är mänsklig och känner diverse olika känslor. Känslor så som, kärlek, rädsla, glädje, sorg etc. Jag tror att alla som är av mänsklig natur har vissa mentala egenskaper som är typiska för just oss. Du är inte den enda, inte jag heller, vi är närmare 10 miljarder som känner lika känslor fastän att det är inför olika saker.

Vet ni vilken som är min största rädsla här i livet? Jag brukar inte berätta om den för människor för att jag tror att de kommer skratta åt mig och det är också en rädsla. Men min största rädsla är att dö. Jag är ständigt rädd för att dö på grund av olika saker. Varje steg jag tar, varje minut jag andas och varje liten sak jag gör är betydande för mig. Jag lider av något som kallas för dödsångest och det är en väldigt stark känsla av att varje sekund man lever är den sista. Det är inte lätt att hantera den och jag försöker jobba bort den genom att trotsa mina tankar (som är upphovet till denna rädsla) genom att leva så mycket som möjligt, visserligen kanske jag inte gör det till 100% men i alla fall mer än vad jag skulle ha gjort om jag isolerat mig i mitt rum.

Som en klok person sa till mig för ett tag sedan; om du ständigt är rädd för att dö och därför begränsar dig på grund av din rädsla så är du nästan redan död. Du är närmare döden om du inte lever ut dina dagar än vad du är om du gör det. De här orden har stor betydelse för mig och jag försöker förändra mig, självklart behöver jag en viss hjälp på vägen men den är snart här och jag ska börja leva ut till 100 %

/Frida

05.

2009-03-04T13:53:00.002+01:00

En av mina närmsta vänner ringde mig lite tidigare imorse och var helt uppriven. Hon sa att hon var redo för en förändring, att hon kunde tänka sig flytta härifrån och starta om. Båda två går Barn & fritid och känner väl att vi inte riktig passar in där, jag är väldigt stark så när jag insåg att det inte var någonting för mig så tog jag tag i det och försökte forma mina studier så det passade mig och det visade sig att ingenting är omöjligt. Så nu läser jag bara 3 kurser för att till hösten gå mitt 3:e år på Ingesund, folkhögskolan. Min vän är inte lika stark som mig, hon klarar inte av motgångar etc. Men nu sa hon att hon var redo och så började vi prata, om Arvika, staden där alla tycker sig ha rätten att lägga sig i allt och allas privatliv. Alla små ställen tycks utformas och bli så här. Och jag har alltid drömt om att upptäcka andra städer och har alltid kännt mig instängd här. Så jag sa helt spontant, att gör det! Sök en ny skola och börja om, någon annan stans, på ett bättre ställe. Självklart att man inte fly från sig själv, men när det är själva stället som håller en tillbaka så känns det här beslutet vi ska försöka ta som en bra lösning.

Vi började prata om att flytta tillsammans, läsa vidare i Göteborg eller Kalskrona och det finns egentligen ingenting som skulle kunna hindra oss från att göra det. Det är 1 år av vårat liv och om man aldrig testar något nytt så vet man inte heller hur bra/dåligt det är. Man måste ju testa olika möjligheter för att veta vart man själv står. Hur vet man att vitt är ljust om man inte vet att svart är mörkt?

/Frida

04.

2009-03-04T01:11:00.001+01:00

Ibland får jag känslan av att jag är värd så mycket bättre än allt det här. Och med "allt det här" menar jag precis allt, som liksom utgör min vardag. Jag känner ofta att jag är ämnad att göra någonting större än att sitta mitt ute i skogen och låta mitt liv flyta iväg med Melodifestivalen och detta mellanmjölks livet. Inte för att det egentligen är något fel på att leva så, Svensson, det är inte fel om man valt det själv men jag har ju inte valt det här. Och jag tänker inte acceptera mitt öde för i samma stund som jag gör det kommer jag även förlora, jag kommer förbli här och en Svensson, näst intill obetydlig i mina ögon.

Jag har lider inte av något i liknelse med storhetsvansinne, jag avundas inte människor med pengar och makt. Jag vill heller inte kunna styra hela världen med ett pekfinger, vill inte bli politiker, eller kejsaren Napoleon. Näh, jag duger som jag är men det som finns omkring mig, det är det som inte håller måttet.

Jag vill ha fartfyllda nätter, spänning och magi. Drama och vin i Frankrike. Kortvariga romanser, den ena efter den andra. Jag vill känna smaken av livet i upphetsning i min mun.

Och jag har träffat en enda person som jag kan tänkas uppleva allt detta med. Ingen annan kommer nog någonsin lämna ett sådant stort avtryck i mig som denna gjorde. Och det är väl vad mina drömmar handlar om, att komma ikapp livet och hitta mig själv någonstans i en vindvåning i en storstad någonstans långt ifrån Melodifestivalen och skogen.

/Frida

03.

2009-03-04T00:44:00.001+01:00

Men självklart älskar jag också, men de är få, unika och förtjänar min kärlek <3

Ibland tror jag att jag är för god för mitt eget bästa, jag liksom glömmer bort mig själv bland alla andra själar i misär. Försöker frentiskt hela alla andra och på samma gång tror jag att desto fler jag hjälper, desto fler människor som får prata sönder min hjärna, desto mindre problem får jag själv. Alla andras problem staplas upp över mina egna, trycker ned dem i själens djup, men till slut kommer mina egna problem ikapp.

Jag tror även att människor gillar mig, just för att jag liksom tar dem i famn och vaggar dem tills de känner trygghet. Jag är anpassar, formar mig efter deras behov tills de känner att vi är på samma nivå. Men jag går ner nivå efter nivå, försöker låtsas att jag är hjärndöd, att jag inte alls vill banka in vett i skallen på dem och säga - jag är för bra för det här, för dig! Men jag antar att jag precis så som dem, uttnyttjar det till min fördel, för populär blir jag ju. Ytlig bekantskapskrets i flera än jag ens orkar räkna till. Men jag samlar, i väntan på att de där riktiga vännerna kommer, de där som kan stimulera mig för en gång skull.

Och jag ger människor hopp om att de duger, hopp om att de kan tillföra mig någonting, hopp om att det ska utvecklas. Men jag känner bara en stark avsmak för alla dessa männidkor som utgör min vardag. Känner mig pressad av att jag ska ge dem en chans även fast jag själv inte egentligen vill.

I reserv, jag har alla i reserv, färdig att lämna alla bakom mig så fort ett bättre alternativ dyker upp. Jag är nog falsk, men de accepterar ju min falskhet i den sekunden som de lägger sig i min famn.

/Frida

02.

2009-03-03T23:14:00.003+01:00

Sitter och funderar lite, det är väldigt ofta så att tankarna kommer framåt natten, i alla fall den här sortens som jag har besök av just nu. Jag säger absolut inte att jag förkastar min djuphet som tycks nå sitt klimax vid just den här tiden på dygnet, nej, jag tycker sannerligen att det är riktigt roande. Roande till viss mån, men ibland kan jag inte få utlopp för alla tankar och det spelar ingen roll hur mycket jag vädrar mig, för jag känner mig kvävd. Jag får en ingivelse men jag vet inte vad jag ska göra med den, rastlösheten kommer smygande och så försvinner allt och så känner jag mig misslyckad. Nu säger jag inte att det är så här varje gång för väldigt ofta kan jag använda detta till min fördel, genom att skriva och skriva och skriva.

Men ikväll är jag för trött, bristen på sömn är ett faktum och ögonen och hörseln vill inte riktigt hänga med. Tycker att det är konstigt att jag ens klarar att formulera mig någorlunda förstående. Jag borde sova, men kan jag?

Jag vill gärna fortsätta att tänka på dig, besöka mitt luftslott i natt igen, vill inte att det rinner ut i någon konstig illusion som snart visar sig vara en dröm. Men är inte allt en dröm egentligen? En dagdröm som håller hoppet uppe genom att underhålla i väntan på att verkligheten ska komma förbi, knacka på dörren och säga – att nu, kan du börja leva ut dina drömmar.

/Frida

01.

2009-03-03T20:06:00.001+01:00

Detta blir alltså mitt första inlägg i den här bloggen och jag hoppas att det här är en början för många fler inlägg att publiceras långt framöver. Och jag känner inte att jag behöver förtydliga bilden av mig ytterligare, det räcker med att ni läser min profil eller läser mina inlägg för att försöka förstå vem jag är.
Idag har kaffe varit dagens höjdpunkt, precis så som sömn varit nattens försummelse och om man kombinerar dessa två - Ja, då får man huvudvärk vilket har plågat mig större delen av dagen.
Men att jag inte fick någon sömn i natt gör ingenting. Mina tankar flög iväg med brevet jag skickade till dig, när du läste raderna och du smekte pappret, rad för rad med ditt pekfiner så kände jag det, lätta drag mot min kind och jag befann mig i mitt luftslott.

/Frida